Historik över Karlskrona Jolleklubbs 40-åriga tillvaro sammanställd av Erik Persson till jubiléet den 25 augusti 2002 och kompletterad till 50-årsjubileet den 1 september 2012.

Karlskrona Jolleklubb (K J K) anhöll i en skrivelse till dåvarande Drätselkammaren den 11 september 1962 att av staden få arrendera mark för dess verksamhet. Klubben föreslog ett område på Hästö benämnt Dräglö udde. Då denna udde inte ägdes av staden föreslog Drätselkammaren ett område på Långö norr om kajakklubben Eskimå, som då sades bedriva en likartad idrottsverksamhet. I Jolleklubben fanns redan då ett 20-tal båtar och som under vintern skulle utökas med 10-talet till. Klubben räknade med att inom området få plats med 50 båtar.

Ett febrilt arbete igångsattes för att få färdigt i första hand slipanordning och brygga; därefter var det bråttom att få stängsel runt omkring området. En klubbstuga var ju ett måste jämte en redskapsbod. Men detta kostade pengar.

Styrelsen, vilken då bestod av eldsjälar som Peder Carlsson, Bengt Carlsson, Hanna Flyborg, Lennart Svensson, Gunilla Barrelid, Lars-Olof Janzén och Åke Reiz, lade ner ett enormt arbete för att finansiera detta byggprojekt. Många skrivelser gick iväg till olika instanser, vilket inbringade anslag från Riksidrottsförbundet, bidrag från Allmänna Arvsfonden, Drätselkammaren m.m. Därtill kom lotterier plus en stor egen insats av medlemmarna. En arkitekt Rosén anlitades. Allt kostade till slut 56.469 kronor och 2 öre; mycket pengar på den tiden.

För arbetet basade verkmästaren vid Skånska Cementgjuteriet Bengt Carlsson, som också satt med i styrelsen för klubben. Det uppgjordes ett arbetsschema för medlemmarna under tiden anläggningen växte fram, men samtidigt var det en febril verksamhet för ungdomarna inom klubben. Av protokollen läser man att klubben var väldigt aktiv. Det var inte bara inom K J K det tävlades utan även mot Karlskrona Segelsällskap; tävlingar i Karlshamn och Kalmar. Även nya båtar tillverkades av klubben som sådan och av de egna medlemmarna. Båtarna tillverkades på den tiden av trä, vilket var svårt att få tag på ibland.

Redan vid första årsmötet avgick K J K:s första ordförande och ersattes av Tommy Svensson. Den första sjösättningsvagnen beställdes till en kostnad av 175 kronor. På förslag av Helge Holmqvist antogs som klubbvimpel en standert med färgerna blått-vitt-blått i liggande fält och bokstäverna K J K efter varann med svart skrift på mittfältet.

En del medlemmar hade varit över i England och hemförde en sköld skänkt av Royal Southern Yacht Club att uppsättas i det nya klubbhuset

Vid sammanträdet den 3 november 1964 redogjorde Stig Hultgren för aktuella båtanskaffningar i Marinen samt möjligheterna till utbyte och samarbete med Marinens jolleseglare. Vid sammanträdet den 5 januari 1965 diskuterades klubbhusets inredning. Byggnaden var nu färdig och kunde tas i anspråk.

1964 deltog K J K med tre båtar i SM för snipe, varvid Stig och Roland Hultgren gick till finalen. I OK-klassen deltog fyra av klubbens båtar. Bäst lyckades Erik Jansén som kom 10:a och med detta blev uttagen till svenska landslaget vid Nordiska Mästerskapen i Marstrand.

I SM för snipes 1965 deltog klubben med två båtar, där Tommy och Lennart Svensson placerade sig som 10:e båt. I distriktsmästerskapen för jollar, snipes och OK var K J K överlägsna i alla klasserna.

1966 ansvarade K J K för Nord-europeiska mästerskapen för snipes; ett mycket stort arrangemang. 54 båtar deltog fördelade på länderna Belgien, Brasilien, Finland, Norge, Danmark, England och Sverige.

Nya namn började dyka upp i styrelsen som Stig Hultgren, Jan Höglund och Lennart Zetterbring.

Vi tar ett hopp till 1973. Då är det diskussion om vinterförvaring av motorbåtar. Det förs fram förslag om en flytbrygga, En båtvagn och ett spel behövs och sätts på önskelistan.

1975: Farhågor uppstod då det ryktades att det kommit förslag om omfattande omplaneringar av markområdet på norra Långö. En sjösättningsvagn har iordninggjorts av Anders Bordin och en båttrailer har inköpts.

1976: Nya namn i styrelsen är Tage Nore som ordförande och Urban Höglund som vice. Nya stadgar för K J K antogs. Ännu bedrivs jollesegling i klubben.

Klubben har tillhört Blekinge Båtförbund i många år. 1989 tilldelades Jan Höglund deras förtjänstnål för sitt arbete och intresse för båtlivet i Karlskrona.

Efterhand som båtarna blivit större och tyngre har nya vagnar tillverkats av klubbens medlemmar, där Bernt Petersson varit den drivande kraften. Mycket har förändrats alltefterhand som K J K har övergått till att bli en ren motorbåtsklubb.

Dessa damer och herrar som startade jolleklubben lade ner ett enormt arbete; alla dessa som efterhand har hållit i klubban och alla övriga styrelsemedlemmar. Jag tänker på Hanna Flyborg som har dokumenterat K J K:s tillblivelse på ett förnämligt sätt. Jag tänker på Oskar Håkansson, som fanns närvarande som en liten hustomte. Jag tänker på Bernt Petersson, som särskilt på senare år har lagt ner ett förnämligt arbete för klubbens räkning. Jag tänker på Karl-Erik Svensson; jag vill inte räkna allt det löv som har tagits upp. Det kanske finns fler som jag inte känner till som borde nämnas.

Denna historik kunde kanske dokumenterats i ett djupare perspektiv, men med mitt skrapande på ytan har väl ändå det mesta kommit med. Vi önskar väl att K J K skall fortsätta att vara en lagom stor och lika trivsam klubb i fortsättningen och kanske bestå i 40 år till.

Tänk hur allt kan ha sin återkomst! Erik Perssons önskningar om klubbens fortlevnad, i en anda som en gång växte fram ur den aktivitet som många goda krafter i idogt arbete och intresse lade grunden till, nu lever upp igen bland unga pojkar och flickor som åter upptäckt optimistjollarna.

Inför 50-årsjubileet kan vi konstatera att klubbens optmistjolleseglare åter är i full aktivitet ledda av Lars-Olof Janzen, Bernt Petersson, Anders Linse, Eva och Hans Södergren samt Mikael Petersson.

Med hjälp av alla dessa ideella insatser har klubben fått god fart mot nästa jubileum!