Det var spegelblankt på havet när fortsättningsgruppen träffades på söndagsmorgonen, men lagom till vi gav oss iväg kom det lite vind. Vi tog oss till ön Ljungskär som vi kallar för ”Sverige”. Där fikade vi och passade på att bygga en koja. Efter fikat tog vi ett varv runt ön och satte sedan kurs hem mot bryggan på Långö. Ibland när man är ganska ny seglare, kan det kännas lite läskigt att segla själv ute på fjärden. Då är det bra att man kan segla med en kompis och så får instruktören möjlighet för lite segling 🙂 .
Kategoriarkiv: På gång…
Teknikträning
Söndagen startade i hällande regn och utan vind men efter riggning och sjösättning blev vädret något bättre. Då det inte var väder för långtur till en ö beslöt vi att fortsätta med teknikträningen. Förra träningen övades flygande start, dvs komma över startlinjen med fart, denna gång övade vi stillastående start. Vi inledde med en övningsbana med fyra bojar på rad där seglarna med kontroll på skulle stanna i vindögat vid varje boj och därefter snabbt ta sig ur vindögat och segla till nästa boj. När detta började fungera bra för alla la vi en startlinje och genomförde tre starter med feedback mellan varje start. Vädret sprack upp efterhand och i strålande sol avslutade vi med ett klassiskt vattenkrig ”svampen” på väg tillbaka till bryggan.
Bra seglat allihop!
Blixtar och dunder och magiska…
… regnbågar!
Lånar lite av Herrey’s gamla fina inledningstext, för att beskriva torsdagskvällens segling med Fortsättningsgruppen. Det hade åskat i närområdet under eftermiddagen, men inte nära Långö och de mer centrala delarna av Karlskrona. Vi placerade ändå träningen nära udden på Långö för att snabbt kunna ta skydd om åskan skulle komma till oss under kvällen. Vi pratade även ihop oss om hur vi skulle agera om åskan kommer.
Träningen inleddes i strålande sol. Efter en genomgång av hur starten i en kappsegling går till och framförallt hur man kan tänka när man planerar sin start, var kvällens första övning en start med kryss-länsbana. Mellan racen var uppgiften att träna på att backa (att backa eller glida bakåt med en segelbåt kallas ”dejsa” på seglingsspråk). Det är lite klurigt, med tanke på att rodret ”fungerar tvärtom” när man backar. På himlen tonade mörka moln upp sig, men de hade en förmåga att runda oss och vi varken hörde, såg eller fick notifieringar via mobilen om att åskan var nära oss.
Men när vi kommit halvvägs i tredje racet kom det plötsligt en knall som inte var så jättelångt borta. Vi avbröt omedelbart racet och fick på bara ett par minuter in seglarna i skydd av Långö. Men efter den där första knallen höll sig åskan lugn. Vi seglade/släpade ändå in allihopa längs Långö och in till vår brygga. Där förtöjde vi jollarna och gick upp och fikade. När åskan fortsatte hålla sig borta drog vi sedan upp jollarna och riggade av dem i regnet. På himlen bjöds vi på två hela regnbågar, varav den ena lyste otroligt starkt. Magiskt vackert!
Vi har stor respekt för åska. Det var gott att se att våra rutiner fungerade och att vår förberedda plan fungerade bra.
Nya kompisar från seglarskolan
Förra torsdagen den 6/7 hade vi första träningen i fortsättningsgruppen med de nya kompisarna från årets seglarskola. Vädret bjöd på flera regnskurar och mycket vind. Just på grund av vinden fick de nya seglarna vara med och segla tvåkrona istället för att segla Optimist ensamma. Alla hade trots väder och vind en rolig träning.
Långutflykt med tvåkronagruppen
På måndagseftermiddagen/kvällen genomförde vi vad som kanske var årets höjdpunkt för tvåkronagruppen. Vi samlades redan klockan 14:00 på eftermiddagen och var inte tillbaka förrän framåt klockan 20:00.
I ostliga vindar gav vi oss av från Långö med destination Kobebus. Innan avfärd gick vi igenom på sjökortet hur vi skulle segla för att ta oss dit. Vi blandade även för första gången in väderstrecksmärken, sedan tidigare har vi ju koll på röda och gröna prickar samt gula specialmärken.
Till största delen bjöd ditresan på halvvind och slör, men sista biten från Saltö till Kobebus blev det kryss. Väl framme på ön blev det en spännande upptäcktsfärd, följd av grillade hamburgare och bad. Även trädgungan lockade våra ungdomar.
På vägen hem var önskemålet att få till en tävling. Ledningen skiftade längs vägen, men till slut hade vi klar ledare. Den viktiga vinsten var ju dock att ha så roligt som möjligt och där blev det nog enbart segrare. Tack för en jättetrevlig utflykt tillsammans! Vi vill även rikta ett stort tack till Marinens båtklubb Carlskrona (MbkC) för att vi fick hälsa på hos er!
Orange linje markerar vår färdväg till dagens mål, ön Kobebus.